Fyra fördelar med Funäsfjällen

När svenskarnas vandringslusta exploderade under pandemin ställde många fjällorter om sina verksamheter från raka skidspår till säsongsoberoende vandringsleder. Men i Funäs har man aldrig ställt sig in. Här har det goda livet alltid pågått, året om. Vi provar fyra läckra specialiteter från en levande fjällbygd.

Funäsdalen har befolkats av både nomader och bofasta sedan urminnes tider. Därför är det samma levande samhälle och livliga matkultur som mötte de första fjällturisterna i början av nittonhundratalet som idag bildar ryggraden i Funäs. Så fort vi svänger av Svegvägen möts vi av Skoogs Krog och Bistro. Det blir tydligt att här kan man inte bara skida och vandra, utan också smaka på fjällen.

I bistron välkomnas vi av Maja Bertilsson, andra generationens fjällmatexpert. Den solgarvade vandraren berättar att lingon, blåbär och hjortron är lika självklara färgklickar i bergen runtomkring som i maten. Skoogs använder själva närplockade bär i sina desserter och Björnåsens bärmusteri i närbelägna Sveg låter dem istället svalka törsten i lagom söta safter, som går att finna både på fjällets våffelstugor och här i bistron. Vi tar ett glas och skålar för en god vandringstur.

Efter välkomnandet snörar vi skorna för den första dagsturen upp på Funäsdalsberget. När samtalet glider in på huvudrätten kommer renen upp som en naturlig del av Funäsdalens skafferi. Det har den nämligen varit ända sedan de första stenåldersmänniskorna kom hit. Idag hittar Skoogs och flera andra restauranger oftast sin ren hos styckeriet och butiken Jillie Ren & Vilt i Ljusnedalen. Tät kontakt med traktens renägare och jägare ger ett brett utbud av ren, älg och björn att dela med sig av till både restauranger och besökare. När vi vandrar upp längs vallarna märker vi dock att renarna inte är ensamma på berget.

Jämfört med renarna är nötboskapen nykomlingar i fjällen. När vi går genom öppna beteshagar berättar Maja att de ändå har blivit en del av Funäs själ, och att de flesta av traktens restauranger har lokala mjölk- och köttprodukter som en självklarhet. De flesta ostbrickor och entrecôter på Funäsdalens menyer kommer från Storhagen i Ljusnedal eller Fjellost i Bruksvallarna, båda belägna precis runt hörnet.

En topptur och -retur senare har allt matprat fått magen att kurra. Innan vi går till bords stannar vi till vid baren för att fira den lyckade bestigningen, för precis som i resten av Sverige har man länge bryggt sin egen gårdsöl i Funäsdalen. Nu när hantverksöl åter är på allas läppar har småbryggarna fått ett uppsving, även här. Vid bardisken faller valet på den lite lättare Mellankröket från Tännäs-bördiga Härjebrygg. Med glaset i hand konstaterar vi att bygemenskapen, samarbetet mellan traktens företag och det levande åretruntsamhället har gjort både Funäsdalen och vårt middagsbord till något alldeles särskilt. Hit kommer vi återvända.